Varseblivande texter om livet självt har i alla tider förundrat människor. Här kan du nyfiket och varsamt ta del av texter jag fått ifrån eviga källor för oss alla att inspireras av och för att vidga nyanserna kring livets kraft och glädje.
Den kraft som finns i er alla har en innebörd. En inre källa. En varseblivande förnimmelse av livet. En stark drivkraft för utveckling och mänsklig innerlighet. En tro. Ett hopp. En villfarelse kring de smidiga lösningarna.
Hon kom och förgyllde världen. Den kvinnan som litade till sin egen storhet. Den mannen som tog världen med storm. Som vilade. Som tvekade men ändå gjorde det. Som visade på kraften i varandet. Som vilade i kraften i görandet.
Den sorg som drabbade världen var stor men kraften övervann rädslan. Rädslan och tvivlet. Kraften står stadigt i stormens öga. Stormen som forcerade ljudet att leta efter nya krafter.
Min känsla för livet finner mod och kraft i verkligheten, sa Gud. Hans kraft vilade i världens slut och början. En ny början som kraftfullt vann striden. Amen.
Sedan 2017 har jag upplevt att texter kommer till mig när jag sätter mig ner i stillhet. Upplevelsen har varit oväntad och ibland svår att förstå, men den är verklig för mig. Skrivandet sker som ett flöde, där orden upplevs som givna snarare än konstruerade. Jag använder begreppet ”kanaliserat” eftersom det bäst beskriver hur det känns för mig, även om jag är medveten om att människor tolkar sådana upplevelser olika. Jag har mediterat regelbundet sedan 2007 och arbetat djupt med självkännedom, vilket har gjort mig mer lyhörd för mitt inre. Samtidigt står jag med fötterna på jorden och lever ett vanligt liv. Jag delar texterna för den som är nyfiken. Du behöver inte dela min upplevelse för att läsa dem, ta det som talar till dig och lämna resten.
Visa alla inlägg av Varseblivande