Varseblivande texter om livet självt har i alla tider förundrat människor. Här kan du nyfiket och varsamt ta del av texter jag fått ifrån eviga källor för oss alla att inspireras av och för att vidga nyanserna kring livets kraft och glädje.
När kraften i havet börjar pulsera finns inga alternativa vägar kvar. Den kraft som vilar i grunden av djupa vågor har en villighet att skölja över stock och sten. Minska era utsläpp och rena naturen. Den vilsamhet som finns i klart vatten har en fallenhet.
Minska era utsläpp och följ med i livets vågor utan att för den skull ha en tanke om hur ni ska förståndigt ge av er själva. Dina vågor hava livet som insats. Minska era utsläpp och vila i sanningens tider. Minska era utsläpp och ha förtröstan i världsliga ting.
Hur kan ni leva med er själva? Hur kan ni leva med att förpesta atmosfären? Hur kan ni leva med er själva då ni göder fattigdom och elände. Ha förtröstan att dagen ej längre gryr utan smärta. Minska era utsläpp! – Bartolomé
Sedan 2017 har jag upplevt att texter kommer till mig när jag sätter mig ner i stillhet. Upplevelsen har varit oväntad och ibland svår att förstå, men den är verklig för mig. Skrivandet sker som ett flöde, där orden upplevs som givna snarare än konstruerade. Jag använder begreppet ”kanaliserat” eftersom det bäst beskriver hur det känns för mig, även om jag är medveten om att människor tolkar sådana upplevelser olika. Jag har mediterat regelbundet sedan 2007 och arbetat djupt med självkännedom, vilket har gjort mig mer lyhörd för mitt inre. Samtidigt står jag med fötterna på jorden och lever ett vanligt liv. Jag delar texterna för den som är nyfiken. Du behöver inte dela min upplevelse för att läsa dem, ta det som talar till dig och lämna resten.
Visa alla inlägg av Varseblivande
Varseblivande 