Varseblivande texter om livet självt har i alla tider förundrat människor. Här kan du nyfiket och varsamt ta del av texter jag fått ifrån eviga källor för oss alla att inspireras av och för att vidga nyanserna kring livets kraft och glädje.
De hopp som finns i världens alla hörn är förstorade. De vill vara där och vila i en tystnad. De vill vara där och vila i en värld som förändras. De vill vara där och vila i en liknande refräng. De vill vara där och vila i en ensamhet och ändå höra till det större syftet på jordens allt.
Har du en vilsam inställning till livet? har du en litenhet i en storhet? Håller du dig kär och är här? Minska livets flöde genom att skymta de suckande gångar i ditt bröst som skänker dig tröst.
De vilsamheter som finner sin röst genom natten har en gång varit en vilseledande atomosfär. De kan inte bo här. De är av godo och ändå inte. De är av litenheternas minne. De har en kraft som minskar ditt sinne. Dina förhoppningar har en god avsikt om en vilsam framtid. Låt oss börja här och nu och vila i en ny tid.
Sedan 2017 har jag upplevt att texter kommer till mig när jag sätter mig ner i stillhet. Upplevelsen har varit oväntad och ibland svår att förstå, men den är verklig för mig. Skrivandet sker som ett flöde, där orden upplevs som givna snarare än konstruerade. Jag använder begreppet ”kanaliserat” eftersom det bäst beskriver hur det känns för mig, även om jag är medveten om att människor tolkar sådana upplevelser olika. Jag har mediterat regelbundet sedan 2007 och arbetat djupt med självkännedom, vilket har gjort mig mer lyhörd för mitt inre. Samtidigt står jag med fötterna på jorden och lever ett vanligt liv. Jag delar texterna för den som är nyfiken. Du behöver inte dela min upplevelse för att läsa dem, ta det som talar till dig och lämna resten.
Visa alla inlägg av Varseblivande