Varseblivande texter om livet självt har i alla tider förundrat människor. Här kan du nyfiket och varsamt ta del av texter jag fått ifrån eviga källor för oss alla att inspireras av och för att vidga nyanserna kring livets kraft och glädje.
Den finns men ändå inte. Den är och ändå inte. Den förblir och består. Den är och förblir och finns och varar. Ändå är den helt försvunnen ur eviga vakanden. Tiden den varskodda. Den betrodda. Den falnande och den dalande. Din tid är härvarande. Min tid är evigheters varande. Min välformade kropp kan granska dina mungipor och se att det ändå drar uppåt. Hoppet är enkelt. Din tid är nu. – Simon och ekarna
Sedan 2017 har jag upplevt att texter kommer till mig när jag sätter mig ner i stillhet. Upplevelsen har varit oväntad och ibland svår att förstå, men den är verklig för mig. Skrivandet sker som ett flöde, där orden upplevs som givna snarare än konstruerade. Jag använder begreppet ”kanaliserat” eftersom det bäst beskriver hur det känns för mig, även om jag är medveten om att människor tolkar sådana upplevelser olika. Jag har mediterat regelbundet sedan 2007 och arbetat djupt med självkännedom, vilket har gjort mig mer lyhörd för mitt inre. Samtidigt står jag med fötterna på jorden och lever ett vanligt liv. Jag delar texterna för den som är nyfiken. Du behöver inte dela min upplevelse för att läsa dem, ta det som talar till dig och lämna resten.
Visa alla inlägg av Varseblivande
Varseblivande 