Varseblivande texter om livet självt har i alla tider förundrat människor. Här kan du nyfiket och varsamt ta del av texter jag fått ifrån eviga källor för oss alla att inspireras av och för att vidga nyanserna kring livets kraft och glädje.
Vad vill du göra idag? När vill du vila? Komma ifatt och vara med dig själv. Jag kan vila genom dig. Jag kan finnas här med dig. Jag kan vila i en längtan till dig.
Minska din sorg genom mig. Minska ditt lidande genom mitt varande. Minska din kraft för negativ energi för att belysa det vackra och frodiga. Min kraft skänker dig glädje och lycka. Min kraft finner vilsamma vägar genom mörka rum.
Min lyhördhet har en tendens att vara din känsla på djupa vatten. Vila i en sanning av ljusglada dagar. Vila i stunder där fåglar sjunger och spelar nya melodier. Lita till din vilsamma tystnad. Lita till din melodi som spelar nya melodier. Ty riket är ditt och evighetens längtan finns i varje ögonblick. Vilsamma stunder kräver krafter genom svunna tider.
Jag har fått texter till mig ifrån andra sidan sedan 2017. Gåvan kom till mig helt oväntat. Det tog mig lång tid att acceptera att det är som det är. Att jag får till mig kanaliserade texter har förundrat mig, varit jobbigt och fascinerande. Jag står med fötterna på jorden och har en sensitivitet för det andliga. Eftersom jag har mediterat regelbundet sedan 2007 och även jobbat djupt med mitt inre har jag ökat min förnimmelse för det som inte syns. 2020 valde jag att dela med mig endel av texterna här för de som vill läsa dem. Jag får löpande nya när jag lyssnar och väljer att sätta mig ner och skriva. Jag har även fått texter och budskap till människor ifrån deras nära och kära som har gått vidare och som jag ibland har förmedlat till dem. För det mesta kommer texterna på svenska och ibland på engelska. Jag skriver nytt när jag känner för det. Hör av dig ifall du har några frågor och funderingar. Eller så kan du bara ta del av det här och varsebli att det finns något mer än bara det vi kan se och ta på. Det finns så mycket mer.
Visa alla inlägg av Varseblivande