Varseblivande texter om livet självt har i alla tider förundrat människor. Här kan du nyfiket och varsamt ta del av texter jag fått ifrån eviga källor för oss alla att inspireras av och för att vidga nyanserna kring livets kraft och glädje.
Varsko dess timmar som flyr. De varskodda har en innebörd av tidens lagar. De vilseledda människor som tror att tid egentligen faktiskt finns. Det gör den inte.
Tid är en illusion av oändlighetens rum som vidgas och pulserar. Den är en tid av andetagen genom världsalltets varande. En existens som andas. En vision som förenar alla perspektiv av tid och rum.
De lager som råder i oändlighetens varande kan liknas vid en båt utan segel. Båten tar sig fram genom strömningar och vindar på havets vågor.
De liknelser som görs genom en gränslös tid finns för allas välbehag att skåda genom tid och rum.
Välsignade vare ni själar som finns här i viken av andetagen. Ni kan känna frid genom att kliva in i rumsliga atmosfärer utan tak. Varsebli dess längtan till evigt liv.
Sedan 2017 har jag upplevt att texter kommer till mig när jag sätter mig ner i stillhet. Upplevelsen har varit oväntad och ibland svår att förstå, men den är verklig för mig. Skrivandet sker som ett flöde, där orden upplevs som givna snarare än konstruerade. Jag använder begreppet ”kanaliserat” eftersom det bäst beskriver hur det känns för mig, även om jag är medveten om att människor tolkar sådana upplevelser olika. Jag har mediterat regelbundet sedan 2007 och arbetat djupt med självkännedom, vilket har gjort mig mer lyhörd för mitt inre. Samtidigt står jag med fötterna på jorden och lever ett vanligt liv. Jag delar texterna för den som är nyfiken. Du behöver inte dela min upplevelse för att läsa dem, ta det som talar till dig och lämna resten.
Visa alla inlägg av Varseblivande