Vilseledda svanar flyger lågt

Det var en gång en kvinna som vandrade längs med ruinens brant. Hon hade småleende pigor med sig. Deras kläder var ädla och vackra. Hennes minnen var sorgliga. De vänner som stupat i kriget hade ännu ej kommit till mig men hennes vänner som levde var sakta stilla i böner om deras överlevnad som jag hörde tydligt och klart.

Vilseleda bland svanar som flög emot den stundande natthimlen. Däremellan världarnas viskande smed sig sakta vilsna åkrar.