Varseblivande texter om livet självt har i alla tider förundrat människor. Här kan du nyfiket och varsamt ta del av texter jag fått ifrån eviga källor för oss alla att inspireras av och för att vidga nyanserna kring livets kraft och glädje.
Ditt hjärta är förmörkat i en tid av trolöshet. Använder du tid till att förkolna eller att skapa nytt ljus?
Värdelöst letande och vetande i hjärtat bor en tro. Denna tro kan glimra och skina ur din röst som skänker din tröst. Var med mig och lira till livets mirakel. Du kan vila i en kraft som håller dig fast.
Likna dina skrymslen med annorlunda värme. Du kan se honom som en vilsen röst som söker tröst. Människors alla mönster komma till strid. Utan att du ger av dig själv lyssnar jag gör jag gärna, som i frihetens tid.
Leta ej mer inuti din grop i hjärtats avgrund. Ge dig själv mer avbrutna dopp, hopp och frihet. Lita till din vakenhet. Det är ingen som vet. Amen
Sedan 2017 har jag upplevt att texter kommer till mig när jag sätter mig ner i stillhet. Upplevelsen har varit oväntad och ibland svår att förstå, men den är verklig för mig. Skrivandet sker som ett flöde, där orden upplevs som givna snarare än konstruerade. Jag använder begreppet ”kanaliserat” eftersom det bäst beskriver hur det känns för mig, även om jag är medveten om att människor tolkar sådana upplevelser olika. Jag har mediterat regelbundet sedan 2007 och arbetat djupt med självkännedom, vilket har gjort mig mer lyhörd för mitt inre. Samtidigt står jag med fötterna på jorden och lever ett vanligt liv. Jag delar texterna för den som är nyfiken. Du behöver inte dela min upplevelse för att läsa dem, ta det som talar till dig och lämna resten.
Visa alla inlägg av Varseblivande