Klingar du i bjällrorna när du vänder hemåt?

Somliga går i trasiga skor. Säg vad beror det på… vaknar du om natten och visar din medmänsklighet ur böljan den blå? Vad står på? När skola vi vakna och leva ändå. Vem ser på? Hur vore det med lite ensamhet och värme ur elden den grå? Vad står på? Inga blickar lyfter sig emot skyn. Varseblivande tankar kan frambringa nya efterlängtade lovord.

Hur kan man veta, utan att tveka. Allt skyler sig sakta i kvällningen den blå. Inget ser på. Varsko dess doftande hav av rosor som leker med Stavanger med galna vidder. Svänger det katten? Du kan lita på mig. Detta är din grej. Du kan kämpa och slåss. Hjärtat är med oss.

Livet på en pinne till nya melodier. Svårt att hålla takten med det svåraste greppet. Svindlande men myrstegen läcker. Vila, ingen längtan av evigt liv. Dagens ljus tas med varsamma kliv. Tag dem med varsamma andetag och vila i havets dofter av sommar och barn.

Klingar dina klockor på vägen hem. Inga smulor finns kvar på stigen. Tiden är liden. Klingande klockor, välkommen till ditt hus. Där kan ni hitta på bus. Varseblivande i nya andetag blev av.

Vila i en sägen. Ta dig i kragen och var trägen. Halleluja och rocken roll. Det finns inga troll. Halleluja och världsliga äventyr. Kristallen är dyr. Varsebli dina andetag och håll dig vaken, kom till saken.

Livet är en dans utan elegans. Främjande tittar du på allting som håller dig kärt, är det dig värt. Allt kämpande hårt för mogen pannlob. Att visa dig stor. Att vakna över öppna eldar i Hälsingland. Håll dig i brand.

Varsko din nästa att klockorna klingar. Varsko din världsliga lekfullhet. Med nya andetag ger du dig av. Lev livet till sitt försvar. Småle och inse vad som är moget. Hatten av för alla som kommer till plogen.

Ropen skalla, vi är med alla.

Amen

– förste härföraren James Smith, Jämtlands soldater 1942