När du känner dig levande finns jag här. När du känner andetagen i din kropp finns jag här. När din sång strömmar i dina ådror finns jag här. När mörkret sluter sig varsko mig så träder jag fram.
När mörka krafter förringar dig kan du ropa mitt namn. När varseblivanden ger kraft finns jag här. Ur mörka andetag finner du hopp och frid så jag är ljuset sanningen och livet. Då varskodda förändringar ej sker finner du med mig stora andetag och meningen med livet.
Tro, hopp och kärlek är kärlekens andetag som finns där för er alla att umgås med. Jag finns här utan att du kan höra min röst. Jag finns här för dig som vill söka tröst. Jag finns här i din evighets längtan håller jag om dig och vaggar dig mjukt. Jag finns här när du vill finna en känsla som inger trygghet.
Jag finns här när du behöver en känsla av hopp. Jag finns när andetagen blir svåra och du ej längre orkar leva. Jag finns här när din förtröstan söker hopp och frid. Jag finns här om du bidar din tid. Jag har en kropp i en ande och en ande syns ej men finns ändå. Du kan vila i din längtan och i dina sår. Du kan vila i att vi alltid har ögonen på dig min vän och vi har en vilja om att du ska känna friden i ditt hjärtas lust. Du kan i oss finna tröst.
Vaksamma över varandet vi ger dig har vi en lust att se dig. Kom ska du finna en kärlekens romantik, hos oss kommer du att känna dig rik. Rik på blommande äventyr när livet står dig bi. Rik på kamouflage och nya andetag. Rik på livslust och en början till något nytt. Giv oss idag, det här är vad du fick.
Tacka alla vänner för dina ord du ger. Den känslan du förmedlar ligger djupt i ditt hjärtas röst. Det ger även mig tröst. Amen.
– Bartolomeus
Varseblivande 