Även i de mörkaste rum av en känsla som kanske inte känns som oss är vi utan att för den skull synas. Då behöver man tända ett ljus för att vi ska få föras i mörkret och sprida kärlek och ljuset vidare till guds härlighet och vänlighet. Det är ingen som vet att vi finns där förrän ett korn av ljus når igenom och framför guds ord som den stora möjligheten ligger framför deras fötter i all evighet, om dem vill. Om de greppar det strå och en knapp av ljus som erbjuds dem kan vi hjälpa, få kraft och sprida det i var mans kropp och själ för att upprätthålla en dimension av helighet. Det är där vi kommer in i bilden. Det är där vi ger dem kraft och det är där gud fader själv vill att vi ska var och finnas. Att ge människor en liten knapp att ta i sin hand, stoppa in i sina hjärtan och låta ljuset sprida sig inom deras själars boning och lysa upp, damma av och ge sig hän utan att föra ordet vidare utan bara livet självt får vara i den takt som de önskar.
Ingen är som du och vi är ingenstans och överallt. Det finns ingenstans där vi inte är.