Frid på jorden är en myt. Att det ska vara fridfullt på jordens yta med havet och ängarna. Att det ska vara en vild resas dröm om att vila i evigheten är en villfarelse ni människor har.
Den kan vara i en världslig längtan till att förstå det innersta av livets gåtor. Men i det inre är det ett kaos av välsignelse och villighet till att leta efter nya världsliga ting.
Denna myt är spunnen ur Odysséen som vilar på djupet av havets yta. Den har funnits en tid och förblir en av de sagor som ni människor har läst i en strid ström av drömmande äventyr.
Denna resa är en saga om frid och ni hittar den i en värld av möjligheter. Denna resa är en sannolikt osannolik väg att vandra och ni förstår allt minde av er själva genom att vara i en strid ström av ord ur en bok som förstör era drömmar om inre frid.
Varsamhetens moder har talat och ni vilar i era själars djup. Ner i tidevarv av otid och villfarelser.
Ni kommer att förstå någon gång att ni inte vet så värst mycket om livets oändliga färdigheter. Det förstår ni när ni väl förstår att ni inte förstår.
Det var en vilsam resa att vila i men inre frid det förblir tyvärr inte i ert inre. Det varar inte värst länge. Det finns där men varar endast under några ögonblick.
Dessa ögonblick kan även kännas som en evighet och ni vet att de vilar i ert sömnlösa mönster av vetenskapliga bevis som inte ens finns inne i tidevarv av evigt liv.
Välj det ni själva mäktar med och välj sedan ur evighetens moderliga jord. Inre frid finner ni endast med varandras sanningar. Amen.
– Ärkeängeln Mikael
Varseblivande 