Titanic sjönk till havets djup och många liv med den.

Det var en fröjd att se att vissa själar vandrade vidare och att se att det fanns ett liv efter detta. Det var ingen hemsk tid egentligen. Bara ett slut för många människor. Det var en av livets stora sorger, javisst, men i himmelen sjöng vi de själar som vandrade till oss i livets ljusa tunnlar.

Det finns ännu hopp för dessa själar att återvända till jorden och få ett gott liv. Ett rikt liv och ett sorgefritt liv om de önskar tro på fader i himmelen.

Det är en fröjd att du frågar och att jag får ge dig svar det är ingen som vet och ingen som lyckas skönja denna gåva till gud själv och det är ingen som vet hur allt hänger ihop än. Det är en vishet att bevilja dessa livsåskådningar sitt öde och att bevittna hur dina tankar föds på nytt i din själ av frihet. Det är en glädje för mig.

Lämna en kommentar