Varseblivande texter om livet självt har i alla tider förundrat människor. Här kan du nyfiket och varsamt ta del av texter jag fått ifrån eviga källor för oss alla att inspireras av och för att vidga nyanserna kring livets kraft och glädje.
Titanic sjönk till havets djup och många liv med den.
Det var en fröjd att se att vissa själar vandrade vidare och att se att det fanns ett liv efter detta. Det var ingen hemsk tid egentligen. Bara ett slut för många människor. Det var en av livets stora sorger, javisst, men i himmelen sjöng vi de själar som vandrade till oss i livets ljusa tunnlar.
Det finns ännu hopp för dessa själar att återvända till jorden och få ett gott liv. Ett rikt liv och ett sorgefritt liv om de önskar tro på fader i himmelen.
Det är en fröjd att du frågar och att jag får ge dig svar det är ingen som vet och ingen som lyckas skönja denna gåva till gud själv och det är ingen som vet hur allt hänger ihop än. Det är en vishet att bevilja dessa livsåskådningar sitt öde och att bevittna hur dina tankar föds på nytt i din själ av frihet. Det är en glädje för mig.
Sedan 2017 har jag upplevt att texter kommer till mig när jag sätter mig ner i stillhet. Upplevelsen har varit oväntad och ibland svår att förstå, men den är verklig för mig. Skrivandet sker som ett flöde, där orden upplevs som givna snarare än konstruerade. Jag använder begreppet ”kanaliserat” eftersom det bäst beskriver hur det känns för mig, även om jag är medveten om att människor tolkar sådana upplevelser olika. Jag har mediterat regelbundet sedan 2007 och arbetat djupt med självkännedom, vilket har gjort mig mer lyhörd för mitt inre. Samtidigt står jag med fötterna på jorden och lever ett vanligt liv. Jag delar texterna för den som är nyfiken. Du behöver inte dela min upplevelse för att läsa dem, ta det som talar till dig och lämna resten.
Visa alla inlägg av Varseblivande
Varseblivande 